Avgiftshöjning i bostadsrätt – varför sker det och vad kan du göra?

Många bostadsrättsägare har de senaste åren mött kraftiga avgiftshöjningar – ibland 20–40 % på ett par år. Det väcker frågor: Varför händer det? Är det normalt? Och kan du som medlem påverka?

De fem vanligaste orsakerna till avgiftshöjning

1. Stigande räntor

Den i särklass vanligaste orsaken sedan 2022. När föreningens lån omsätts till nya, högre räntor stiger räntekostnaderna ofta dramatiskt. En förening med 20 000 kr/kvm i skuld där räntan går från 1 % till 4 % får 600 kr/kvm i extra räntekostnad – det måste täckas av avgiften.

2. Kommande renoveringar

Om en stor renovering närmar sig (stambyte, fasad, tak) och underhållsfonden är otillräcklig måste avgiften höjas för att bygga upp kapitalet eller för att betala räntor på nya lån.

3. Ökade driftskostnader

Energi, vatten, sophämtning, försäkringar och förvaltning har stigit kraftigt sedan 2022. Sammantaget kan det betyda 5–10 % högre löpande kostnader.

4. Tidigare för låg avgift

Många nybyggda föreningar sattes med "lockavgifter" för att göra lägenheterna lättare att sälja. När föreningen sedan måste börja täcka sina riktiga kostnader kommer en höjning.

5. Förändrad ekonomisk strategi

Ny styrelse eller ny ekonomisk förvaltare kan omvärdera situationen och besluta om en planerad höjning för att stärka ekonomin långsiktigt.

Vad är "normal" avgiftshöjning?

Historiskt har avgifterna höjts ungefär i takt med inflationen, runt 1–3 % per år. Sedan 2022 har dock många föreningar tvingats till höjningar på 5–20 % per år eller engångshöjningar på 30 %+.

På Kollaföreningen.se ser du genomsnittsavgifterna per kvm i din kommun – jämför din förening mot snittet för att avgöra om avgiften är rimlig.

När får styrelsen höja avgiften?

Styrelsen i en bostadsrättsförening har rätt att besluta om avgiftshöjningar utan medlemsomröstning. Det räcker med ett styrelsebeslut. Detta är annorlunda än i hyresrätt där höjningar måste förhandlas.

Stadgarna kan dock kräva att större höjningar tas på årsstämman – läs alltid din förenings stadgar.

Kan du påverka som medlem?

Ja, men begränsat:

• Gå på årsstämman och ställ frågor om ekonomin
• Engagera dig i styrelsen – välj förtroendevalda som du litar på
• Begär ekonomisk redovisning – styrelsen är skyldig att svara
• Föreslå motioner om till exempel investeringar i energieffektivisering

Hur kan du skydda dig som köpare?

Granska alltid föreningens ekonomi innan du köper:

• Skuldsättning per kvm – ju lägre desto mindre risk för räntechock
• Bindningstider på lån – långa bindningstider ger förutsägbarhet
• Underhållsfondens storlek – en välmatad fond minskar behovet av framtida höjningar
• Avgiftshistorik – har avgiften legat stilla under räntechocken?

Slutsats

Avgiftshöjningar är inte en katastrof – de är ofta nödvändiga för att hålla föreningen ekonomiskt sund. Men kraftiga och oväntade höjningar är ett tecken på att föreningen var dåligt rustad för förändring. Det är därför du som köpare bör granska ekonomin innan budgivningen, inte efter inflyttning.

Läs vidare: Så tolkar du en BRF-årsredovisning och Skuldsättning i svenska BRF 2026.